Vessla och Valdemar eller Sibylla och Sylvester som de heter nu. Det är nu fem år sedan jag hämtade dessa lurvtussar hos er. De är friska och välmående. Busar och brottas med varandra två gånger om dagen, de har sina rutiner.

Det var två små rädda syskon som flyttade in hos oss. Idag är de fortfarande lite rädda för vissa ljud men så otrolig sociala och sällskapssjuka.

Istället för att säga "mjau" så säger de "frrr, frrr" och följer oss överallt. De kan inte vara ensamma i ett rum i fem minuter. På bilderna får ni se att de är tillsammans med varandra nästan hela tiden. Vi har en stor nätad balkong på våning 1 där de sitter i en stor blomkruka med mossa och spanar på allt spännande som rör sig utanför.

Just för att de är så rädda så vågar vi inte släppa ut dom och vill egentligen inte heller, de verkar inte ha något behov av det. De klättrar, hoppar och kloar aldrig. De har aldrig morrat, fräst, bitit eller rivit någon av oss. De är världens snällaste katter och vi älskar dom som om de var våra barn (och det är dom ju).

Ville bara skicka en liten uppdatering så ni ser att de har det bra.

OBS! Om ni undrar så har vi inte placerat dem i de ställningar de sitter i, så gör de alltid och vi har så roligt åt det

Kram från oss