Sockan (numera Alfons) kom till mig i slutet av augusti 2018. Det var egentligen tänkt att jag bara skulle ha honom en viss tid som jourhem, men det visade sig bli lättare sagt än gjort... Det första som jag fick höra när jag tog emot transportburen var "Jag hoppas du har en hjärta av sten, annars kommer du bli kär i honom".

Han gick ut ur transportburen med en sådan självklarhet och självsäkerhet. Det kändes som att jag inte valde honom, han valde mig.

Jag är så glad och tacksam över denna fina katt som håller mig sällskap, myser och alltid sitter vid dörren och väntar tålmodigt när jag kommer hem❤️

/ Linnéa

Hon kom till oss sent i oktober 2017. Det var en rädd liten kattflicka som troligen haft det mycket svårt under sin uppväxt. De första dygnen satt hon i ett hörn i sovrummet och stirrade in i väggen. Hon åt lite grann då och då, hon hade diarré, hon mådde inte bra. En tidig morgon vaknade jag av att hon kissat i våran säng, jag tror hon ville krama oss efteråt men jag tror inte vi förstod vad hon ville. Det var bara att slänga sängkläderna och på med nya. Några dagar senare bajsade hon också i våran säng! Det var bara att slänga vår nya fina tempurmadrass.

Vad är det för fel, hon mår inte bra! Vi ringde till Huskatten och Kim kom för att hämta henne. Kim sa att de skulle ta henne till katthemmet för observation några dagar. Marta, min fru, tyckte att hon trots allt ska stanna kvar hos oss och det tyckte jag med, vi kan ju själva ha henne "under observation" några dagar. På Kims inrådan så höll vi dörren stängd till sovrummet och Siden accepterade det, hon var ju trots allt väldigt duktig att gå på toa.

Tiden gick och hennes diarréer fortsatte, 2-3 gånger / månad. Efter flera veterinärbesök  kom vi fram till att hon antagligen har en foderallergi. Vi testade Hypoalrgenic torrfoder, som hon som tur var gillade, och efter några månader blev hon mycket bättre. Det var samma foder som vår förra katt åt dom sista åren. Nu har Siden (som idag heter Sidonia) blivit en lugn och trygg kisse som älskar när vi sitter alla tre i TV-soffan. Hon ligger gärna på rygg och gillar att bli klappad på magen.

Hennes kattkram är alldeles speciell. Hon greppar tag om huvudet med framtassarna och biter hårt i hjässan. Det händer ofta att man har lite blodstänk i hårbotten, men vad gör det, det är ju bara snyggt. Tänk att man kan älska en liten kattflicka så mycket, ja, livet är fantastiskt.

Mats o Marta o Sidonia

En vårhälsning från katten Shivas.

En mycket gosig och speciell kille. En riktig mattegris.  Det bästa han vet är att leka med snören. Det ska kastas och han springer och hämtar snöret tillbaka till mig.
Sedan får vi vara noga med att lägga undan alla snören efter att vi lekt färdigt.

Stor kram från Shivas och matte Katja

Det är nu drygt 1 år sedan Bella kom till mig. Hon är min fina och älskliga lilla hjärta. På kvällarna skall hon ligga bredvid mig i soffan och jag skall ha min vänstra hand mellan hennes framtassar, då trivs hon. Hon kommer upp till mig i sängen tidigt om morgnarna men hon får allt vänta till kl 7 då jag går upp. Sitter jag i köket och löser korsord, kommer hon upp på bordet och lägger sig över tidningen. Just nu har hon fullt upp med att tvätta sig.

Hälsningar från Bella och matte Yvonne